måndag 14 september 2009

"Dö brä"


Ok, en liten nasty grej. Min granne mördades ju för några månader sedan och jag är väldigt glad att jag var bortrest just den helgen. Lägenheten är fortfarande avspärrad. Igår upptäckte jag dock att någon sprejat ett meddelande på dörren. Men ... vad står det? Något med "dö brä"? Otäckt, då jag för bara ett par dagar sedan skrev om mitt högst personliga förhållande till ordet "brä". Ja, jag är skakad.

Studioversionen + video.

Mer om Paul!

En kompis påminde mig nyss om att Paul berättade en galen historia om hur han jagats av gangsters i Bolivia och att de rullat stora stenar efter honom nerför en backe och att han fått en över benet och tvingats släpa sig i säkerhet. Och en annan sa nu att någon skriver en bok om honom, tydligen samma kille som skrivit musiken till filmen "Snabba Cash". Weird, är detta ledmotivet till "Snabba Cash"? Jag lovar att hålla er posted om allt kring denne man!

Sju månader i pyjamas = Nice!

Mitt och Whitneys liv skiljer sig tydligen inte åt så mycket.

"I am not nice, I am not kind, and I am NOT wonderful!"

Här är anledningen till att Skeletor fått sån oförtjänt pajasstämpel. Serien som gick på TV på åttiotalet fuckade upp honom för all framtid. Titta bara på detta sorgliga klippet, från en julspecial. Stackars Skeletor!

Rapparen jag inte pratar om längre.

Wow, den här duden är en Halmstadklassiker asså. Vi har haft mycket sköj med honom. Han ville göra låtar med mig och Speech Defect. En kväll var vi i han (Paul) och hans brorsa Adrians studio i Söndrum utanför Halmstad. Chillade, lyssnade på beats. Några beats hade de rappat på. Jag vet inte, de sa de skulle göra ett dubbelalbum. Jag vet inte. De hade aldrig gjort en skiva innan, inte ens en demo. Men de gick rakt på dubbelskivan. Tung idé på pappret, men, jag vet inte. Jag lyssnade en kvart, sen började jag må dåligt. Jag var inte ens särskilt full, men det blev som en grå klump i halsen på mig. Något knöt sig. Jag sprang ut och spydde. Och gick inte tillbaks in i studion. Sedan dess har jag inte hört något mer med bröderna, och truth is, jag har gjort vad jag kan för att undvika det. Min enda kontakt med dem är när jag och Linus skapade en fejkmejladress för att skoja lite med vår DJ. Vi mejlade från den, låtsades vara bröderna, och stressade P. "Kunde inte P tänka sig att komma och chilla, kanske scratcha lite på deras skiva?" undrade bröderna. P blev helt förstörd och klagade inför oss på alla jobbiga mejl han fick hela tiden och frågade vad han skulle göra för att komma av kroken. "Vad ska jag göra, jag orkar inte!" Bröderna fortsatte att mejla alltmer frekvent, blev alltmer stressiga och påflugna. Sen slutade de. Vi slutade. P hade slutat svara. Vi berättade aldrig något för P om detta, han vet fortfarande inget. Kanske dags att återuppta mejlandet? För nu har storebrodern gått solo verkar det som. Här uppträder han med låten "Snabba Cash". Se, njut - och spy!

söndag 13 september 2009

Mer drömmar.

Inatt hade jag min första dröm om svininfluensan. Jag minns ingenting annat än att drömmen handlade om svininfluensan och att jag vaknade med ett ryck och tänkte "kom ihåg detta, Erik!" Jag tror eventuellt att jag hade svinis i drömmen. Blä!

torsdag 10 september 2009

Sunkdrömmar.

För några nätter sen drömde jag att jag hade munnen full av små svarta bönor, eller, liksom som pellets för marsvin. Jag försökte spy upp alla pellets men det kom bara fler ju mer jag försökte få bort dem. Så kom folk och försökte prata med mig och tyckte jag antingen var skitkonstig för att jag inte svarade eller skitäcklig för att det rann slemmiga pellets ur min mun när jag pratade. Sen låg jag plötsligt upp och ner, flöt upp och ner, längs en strandpromenad. Det gjorde lite ont i skrevet men var annars behagligt. Det var något sorts hård luftström som höll mig flytande. Sen kom massa gamla kompisar och cyklade förbi och jag utbrast till en av dem, "Hej, är du också i Rom?" Och så blev jag bjuden på korv med bröd medan jag flöt runt där, baklänges i Rom. Sedan blev allt kaotiskt då en ambulans störtade nerför en kulle, först som att någon glömt handbromsen, men sen såg jag en mörk skugga i bilen och förstod att någon stulit den. Sen kraschade den ner i vattnet och jag vaknade och kunde knappt andas.

The Walkmen "Thinking Of A Dream I Had"

18:58, somnar snart för natten.



South Ambulance "Davy Crockett"

onsdag 9 september 2009

Barndomsfylleminnen.

När jag var liten var farbror Leo lite full en gång, men han ville inte visa det för mig. Men så försa han sig genom sin godnatthälsning: "Erik, jag är lite somnig, jag måste söva." Jag minns det väl. Lika väl som när jag gjorde samma sak hemma hos mina föräldrar, när jag druckit rejält hos en vän, sen hem för att hämta några CD-skivor. I tamburen: "Hejdå, vi ses. Ha det brä!"

Brääääääää!!!!