Running From What?

onsdag 18 augusti 2010

Om Christopher Owens nya frilla

Låtar jag aldrig tröttnar på, någonsin.

Jonathan Richman "You're the one for me"
Ingenting "Dina händer är fulla av blommor"
Lil' Wayne "Mr. Carter"
Håkan Hellström "Magiskt men tragiskt"
Steve Forbert "Romeo´s Tune"
Broder Daniel "Sorrow"
GZA & gänget "4th Chamber"
Alexis Weak "Disney på is"
Markus Krunegård "Stjärnfallet"
Fred Åkerström "Jag ger dig min morgon"

måndag 16 augusti 2010

Girls på Way Out West.

Shit, tredje gången jag såg Girls och de blir bara bättre och bättre. Bästa konserten på Way Out West. Håkan var fantastiskt också, men det var något annat än en konsert. Vi var tvungna att sticka iväg och dricka öl mitt i konserten. Ibland blir saker för bra så man inte riktigt fixar det. Jag är glad att jag tog en liten paus i allt det där fantastiska. Men nu är det slut på festivalen och man ska tillbaks till verkligheten. Verkligheten stinker! Men utsikten från tåget är fin, nu passerar jag Varberg och det vackra havet, sedan kommer gamla Halmstad och sedan Frösakull och jag hinner nog med en promenad i regnet och en kopp kaffe på stranden innan dagen är slut. Markus Larsson skrev om Håkans Way Out West-konsert i Aftonbladet, att såna fina konserter som Håkans, och i mitt fall även Girls-konserten, ska man låsa in i ett litet skrin i hjärtat och vara väldigt rädd om. Aldrig någonsin glömma det. Det låter bra, jag tycker vi gör så.