torsdag 18 december 2008
Långa startsträckor.
Mina vänner, jag är seg som kola nuförtiden. Lite som det är med gamla gubbar, föreställer jag mig. Fast detta är värre. Jag har så himla svårt att göra något spontant. Att kasta mig hemifrån för att ta en öl på stan är otänkbart. En kort resa måste planeras månader i förväg. Sent ikväll, klockan tolv, bokade jag en resa till Göteborg med ett tåg som gick sex på morgonen, något som alltså var upplagt för knas. Jag tänkte att jag skulle sova litegrann efter att jag bokat tåget, men icke. Istället roamade jag natten och satt i soffan med en mugg glögg och ojade mig för att jag kanske skulle glömma något viktigt för min resa. Och så höll jag på så till klockan kvart i fem, då jag lade mig ner i någon slags liggande skräddarvariant och stress-blundade i tio minuter då det var dags att stiga opp. Så låtsades jag för mig själv att jag "sovit" och sträckte på mig och "gäääääsp" gjorde lite kaffe och duschade. Kikade lite ut genom fönstret om någon av grannarna var uppe ännu. Kliade mig lite i huvudet och konstaterade att de där minuterna av blundande då inte alls var tillräckligt, men likväl på något sätt "sömn".
Plötsligt insåg jag att det var asbråttom om jag skulle hinna med tåget så jag fick kasta på mig kläderna, plocka ihop min shit och ramla ner på gatan mot till tunnelbanan. Så glajdade det upp en taxi och frågade om jag ville rulla med honom, jag såg väl ut som en annan zigenarpöjk med väskor över alla armar och hatten på sniskan, flåsandes nerför Alzheimersgatan, förlåt, Altrömergatan. Så jag gav honom en hunka och pekade ner mot stationen med en utsträckt högerarm.
I dunno, jag antar att om man är vaken hela natten och sitter och segar och funderar på egentligen ingenting alls borde man åtminstone vara i god tid till tåget. Men det blev jag alltså inte. Som vanligt är det ett mirakel att jag hinner med tåget. Nu sitter jag här och väntar på att snälla kontrollant-tanten ska klippa min lilla biljett och kanske, kanske får jag lite quality extra fin sömn av John Blund sedan. Men var är snälla kontrollant-tanten?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar