It's murdah!

En kvinna mördades i mitt trapphus för någon vecka sedan. Lyckligtvis var jag inte i Stockholm när det hände. Jag fick ringa polisen och grejer, vilket var rätt läbbigt. Kommissare Beck fick mig helt nervös och jag fick bokstavera mitt namn femton gånger. Hon fick det till att jag inte kunde stava mitt namn och när hon inte fattade så skyllde hon helt sonika på mig och pustade överlägset. Det kommer väl med yrket, såna skills, antar jag. Anyhoo, jag berättade att jag inte varit där, inte sett eller hört något mysko. Innan vi la på frågade jag lite försiktigt "du, vad var det egentligen som hände därnere i lägenheten, kan man få veta lite mer?" Och Beck bah "Definiera hände!" Och jag "eh, alltså, vad, jag har ju bara sett lite i tidningarna och så..." Och Beck "Jag säger såhär: i lägenheten under din har ett allvarligt brott begåtts. Personen som bodde där finns inte mer." Sjukt sätt att säga det på. Hon kunde inte sagt det på ett råare vis. Nu flyr jag Stockholm ett tag, till Frösakull och stränderna. Känns säkrare.