måndag 27 december 2010

Dagens låt: "Werewolves of London" av Mark Zevon

Mardrömmar.

Drömde häromnatten en av de otäckaste mardrömmarna jag nånsin drömt. Den kanske låter banal, men var fruktansvärd. Det var en liten djävul, han såg liksom lite smutsig ut, som en luffare, alltså han var som en luffardvärg, där har vi det. Och han dök upp precis överallt och blåste varmluft på mig. Som en hårtork, fast ännu starkare. Var jag än var dök han upp. Jag minns särskilt hur jag på ett flygplan lutade mig tillbaka och trodde att jag kommit undan. Då liksom fälldes sätet bredvid mig fram och jag kände en varm fläkt därifrån i nacken. Då satt han där och log elakt och liksom fyllde kinderna med varmluft och bara blåste på mig. Fattar ni? Det spelar egentligen ingen roll om ni inte fattar, det var den värsta drömmen jag nånsin haft.

torsdag 16 december 2010

onsdag 15 december 2010

Hotel Penn.


En eftermiddag träffade jag C på Hotel Penn i New York. Det är ett rätt så otroligt hotell, mystiskt på något vis – gammalt som gatan och inrökt som B-Reals sovrum. En gång i tiden var det världens största hotell. Bara en sån sak. Idag står det där, som en gammal gubbe reser det sig mitt på Manhattan. Jag älskar att det finns kvar. I hissen mötte jag en mycket ivrig rumänsk kvinna som pratade sönder mig medan vi åkte de tio våningarna upp till Cs rum, och boxade mig hårt på armen varje gång jag sa något över huvudtaget. "I'm from Sweden" NO *BOX* GET OUT OF HERE! "No, it's true" NONONO *BOX* REALLY? DON'T SAY YOU'RE HERE FOR THE GRATEFUL DEAD GIG AT MADISON SQUARE GARDEN! "No, I'm not, I'm here to see a friend" GOOD FOR YOU!!! *BOX* Hon var liten som en dvärg och fick nästan hoppa upp i luften när hon boxade mig. Samtidigt stod hennes halvt utvecklingstörda dotter med ett helt blankt ansikte och stirrade på mig. Det var en märkligt upplevelse, men kändes helt i linje med en vanlig dag på Hotel Penn, den gamla inrökta, mystiska, gubben på Manhattan.

måndag 13 december 2010

På fredag!

Hepp!

This piece of shit försöker de i skrivande stund kränga nere på Folkungagatan. Good luck! Blir intressant att se om den hänger kvar framåt vårkanten och om de då målar över tomten och ersätter den med en majblomma eller midsommarstång. Själva katten är ju tjusig i sig, så som jag ser det väntar tavlan just nu bara på att rätt köpare (djupt störd) ska passera vid rätt tidpunkt och att då katten har rätt komplement bakom örat (tomte, majblomma, midsommarstång). Det kan ta en vecka, det kan ta till hell freezes over. Vi får se!

Lennart Jähkels händer.


De höll på att smälta under Luciasändningen imorse på tv. Den ena till en enda otäck massa, på den andra drogs fingrarna sakta isär för att mot slutet av sändningen likna något slags krabbklo. Det var svårt att koncentrera sig på hans berättelser om Luciafirandet genom tiderna när man bara ville ropa ut "släck de tusen juleljusen i studion och stoppa Jähkels händer i snön, de håller ju på att smälta helt och hållet!"