torsdag 7 januari 2010

På banken.

Jag kom sent till banken, tio i fem. En dam hinner före mig till kölappsapparaten. Hon får nummer 665. Och så är hon med ena foten på väg därifrån. Och stannar upp, tar även nästa lapp. Nummer 666. Och skrynklar ihop lappen och slänger den i papperskorgen. Sen går hon och sätter sig på en bänk och väntar på sin tur.

Vad betyder allt detta? Hon får nummer 665. Jag får 667. Ingen får 666.

Var det vidskepelse? Var det något slags kristen omtanke mot mig eller den som kom bakom som skulle slippa få the number of the beast på sin nummerlapp en kall onsdageftermiddag? Övervägde hon kanske bara att ta en nummerlapp till en vän, kom på att han/hon inte skulle hinna till banken i tid och slängde lappen? Varför gav hon den då bara inte till mig? Sättet hon slängde lappen på, sättet hon skrynklade ihop den hårt med hela handen, säger mig att det var något annat.

Jag vet inte. Jag glömde egentligen hela historien direkt och började spela minigolf på min mobiltelefon medan jag väntade trekvart på min tur för att byta kod på min bankdosa som jag glömt koden på för sjunde gången.

Sen kom jag på det igen, nu när jag kom hem. Skum grej!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar