onsdag 13 augusti 2008

No Time For Us.



Jag önskar att jag inte druckit så mycket under Broder Daniels konsert på Way Out West, men samtidigt önskar jag att jag druckit mer. Jag minns inte allt, men någonstans mitt mellan mina kompisars skratt, drömmar om långa resor till Portugal, öl, Andreas med huvan uppe som vänder sig om och säger "baby, baby you're lemon in my eye" och mer öl finns den svarta gitarren och slutet på allt. Så sa vi alla farväl till Broder Daniel, ljuset släcktes och kvar var bara vi själva.


2 kommentarer:

  1. problemet med att se konserter (i synnerhet akustiska) live är alla as som sjunger med. det värsta är när sångaren helt slutar sjunga och fyllbulten alt. 13-åriga tjejen bredvid får ta över. det var inte det jag betalade 230 kr för liksom.

    SvaraRadera
  2. Nä men fan, det största problemet är ju att MAN SJÄLV sjunger med som fan så man inte hör sången från scenen. Sen står man efteråt och bah "What the fuck hände? Var det DET HÄR jag betalade 230 spänn för?"

    SvaraRadera